Stjärnskottet Magnus A Djuse i stor intervju: "Man kan säga att det är en liten dröm"

Han har sin bas i Örsundsbro mellan Uppsala och Enköping. Geografiskt är det perfekt för Magnus A Djuse med relativ närhet till flera av de stora travbanorna. Under ett år avverkar han hisnande 1400 starter på fler än 200 hästar. Magnus A Djuse är kusken alla vill ha, kusken som har en förmåga att vinna mer än alla andra.
– Det har gått över förväntan och fortare än jag trott. Jag är glad och tacksam över att jag fått köra så bra hästar och att det gått så pass bra, säger Magnus.

Hur har vägen till toppen sett ut för dig?
– Jag skulle inte säga att den varit krokig utan ganska spikrak. Det har gått successivt bättre och bättre och jag har inte haft några direkta svackor. Det har gått lite bättre för varje år och det har rullat på väldigt bra.

När insåg du att du är väldigt bra på det du gör? 
– Att jag hade talang för det insåg jag ganska snabbt, redan tidigt när jag började tävla. Jag ska inte säga att jag vann med dåliga hästar i början men det var hästar som kanske inte alla förväntat sig att de skulle vinna. Då kände jag att jag har talang.

Hur mycket betyder talang för framgång?
– Mycket, tror jag. Hästkänslan tror jag att man... alltså den går väl att träna upp, till viss del, men man måste ha lite med sig från start, tror jag. Sedan blir det mycket träning där man gör mycket misstag och de lär man sig av. Och kör du mycket lopp gör du misstag och lär av dem. 

Som i all form av hästsport handlar trav om ett samspel mellan djur och människa. Om vi tar Henrik von Eckerman som exempel. Han är världsetta i hoppning. Där kan man säga att ”Han rider ju så bra hästar” men det är inte hela sanningen eftersom det krävs enormt mycket även av ryttaren. Det är samma sak i trav. Du kör bra hästar men du gör ju någonting också. Vad är det du gör? Vilken är din hemlighet i sulkyn?
– Det jag gör bra är väl att jag får hästarna att trivas. Mycket handlar om att motivera hästarna och att försöka köra så taktiskt bra som möjligt. Det handlar om kommunikation. Precis som i hoppning måste du få hästen att känna sig lite självsäker och vara trygg i det den gör.

Du passerade 1000 vinster i våras. Minns du den första?
– Ja, den minns jag väldigt väl. Det är något jag inte kommer glömma eftersom det är något jag bara kommer att ha gjort en gång. Det var i maj 2016 på Solänget med ett kallblod, faktiskt.

Du kör 1400 lopp per år ungefär. Hur fungerar logistiken kring det? Hur håller du koll på vilka lopp du ska köra och vilka hästar du ska tävla?
– Det är lite olika. Jag har vissa tränare som jag kör mycket åt och då vet jag i god tid att det är deras hästar jag ska köra. Andra tränare använder sig av olika kuskar och ibland vill de ha in någon annan. Där vet man ofta bara en vecka innan att det är deras hästar man ska köra. Det finns ett anmälningssystem där tränarna anger vilka hästar som ska tävlas och namnger de kuskar de helst vill ha genom att rangordna dem. Sedan går vi kuskar helt enkelt in och godkänner om vi vill köra hästarna eller inte. Det är inget tidskrävande jobb för mig. Jag lägger kanske en kvart om dagen på det. Sedan, när jag klarmarkerat, ser jag vilken bana tävlingen går på och hur startlistorna ser ut.
 
Vad tycker du om ditt liv just nu?
– Det är jätteroligt! Jag trivs jättebra med mitt jobb och det är ju som en livsstil.

Det låter som att du lever en dröm som väldigt många andra också skulle vilja leva. 
– Ja, man kan nog säga att det är en liten dröm.

Ingen risk att du blir bortskämd efter alla vinster?
– Det är klart att man blir lite bortskämd. Det är inte som när man började köra, precis. Då gick man på moln två dagar efter att man vunnit ett lopp. Nu är det lite av en vardag och då blir man lite bortskämd. När man däremot vinner något stort lopp med någon riktigt fin häst – då är det samma känsla som när man började.

Är du någon gång nöjd när du kommer tvåa? 
– Jo, det händer absolut. Ibland kör jag hästar där allt stämmer jättebra, de gjorde så bra de kan och slutar tvåa. Då är det ju inget att vara missnöjd över. Man kan inte gå in med inställningen att man ska vinna varje lopp utan måste göra det bästa av varje situation. Ibland finns det hästar som inte går att slå.

Du har vunnit över tusen lopp nu. Vilken är din största seger?
– Det är jubileumspokalen med Aetos Kronos 2021. Det var min första grupp 1-seger. Det var väldigt stort med toppklass på startfältet. Det var svårt att vinna på förhand och var min första stora seger.

Om en ung kille eller tjej läser den här texten och tänker ”Trav, det verkar så himla kul, det jag vill också prova”. Vilka tips och råd skulle du vilja ge?
– Mitt första tips är att höra av sig till någon travskola i närheten av där de bor. Jag skulle tro att alla travbanor, i alla fall de flesta, har en travskola. Det är en bra start och det är bra att vara nyfiken och försöka lära sig så mycket som möjligt. Själv gick jag inte på travskola. Jag hade jag hästar hemma på gården och började med trav där. Däremot gick jag travgymnasiet och det är mitt andra tips till den som är nyfiken. Det är en jättebra utbildning och det ställs heller inga krav på att du ska kunna trav för att få börja där. Travgymnasium är någonting jag verkligen rekommenderar.

Dina hästar har haft GreenFeeds foder i ett par månader nu. Har du någon uppfattning om fodret och vad tycker hästarna om det? 
– Jag är väldigt nöjd med fodret. Det har dels mycket bra värden, dels bra hygien på det. Det syns att hästarna mår bra av att äta det och de ser fantastiska ut; väldigt blanka, runda och fina. Vi är jättenöjda.